Världshälsoorganisationen, WHO, kom 2022 ut med rapporten ”Global status report on physical activity”. Rapporten är den första som följer upp hur väl världens länder hittills har implementerat organisationens rekommendationer för fysisk aktivitet för åren 2018–2030. Så hur har det gått med målet att öka människors rörelse? Och hur mycket kostar det vårt samhälle att inte prioritera fysisk aktivitet hos befolkningen? Det får du reda på i den här artikeln där vi sammanfattar WHO:s statusrapport.
WHO:s globala handlingsplan för fysisk aktivitet 2018–2030
Att människor är mer aktiva gör att de mår bättre, det främjar både psykisk och fysisk hälsa för människor, oavsett ålder och förutsättningar. Så för att bidra till en förbättrad hälsa över hela världen har Världshälsoorganisationen tagit fram en global handlingsplan för fysisk aktivitet för åren 2018 till 2030 (”Global Action Plan on Physical Activity 2018–2030”, förkortad GAPPA). Handlingsplanen innehåller fyra mål och 20 politiska åtgärder. Det primära målet är att minska förekomsten av fysisk inaktivitet med 15 procent till 2030.
Anledningen till att WHO arbetar så hårt med att främja hälsoarbetet i världen är att regelbunden fysisk aktivitet och ökad global hälsa medför många fördelar. Både för den enskilde individen och för samhället i stort. Att röra på sig mer förebygger flera sjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, stroke, diabetes och flera cancerformer. Det hjälper också till att förebygga högt blodtryck, övervikt och fetma. Dessutom kan det förbättra mental hälsa, livskvalitet och välbefinnande.
Att öka den fysiska aktiviteten innebär som synes bara vinster. Ändå rör sig människor i stora delar av världen mindre och mindre. För att kunna vända den negativa utvecklingen ska WHO:s handlingsplan hjälpa länder att öka de politiska åtgärderna som främjar fysisk aktivitet.
Planen ger vägledning och ett ramverk för effektiva och genomförbara åtgärder som ökar den fysiska aktiviteten på alla nivåer i samhället. Det handlar bland annat om att utveckla och implementera nationella policyer för säkrare vägar för cykling och promenader, att skapa lättillgängliga miljöer för aktiv rekreation i närheten av där människor bor och jobbar samt att främja fysisk aktivitet.
WHO:s globala statusrapport för fysisk aktivitet 2022
Fyra år efter lanseringen av GAPPA är släpptes rapporten “Global status report on physical activity 2022”. Det är den första bedömningen och rapporteringen av hur det går för världens länder med arbetet att implementera rekommendationerna i handlingsplanen.
I rapporten konstaterar WHO att det endast är 80 % av världens ungdomar och 27 % av de vuxna i befolkningen som når deras rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet. Att siffrorna är så låga, framför allt bland vuxna, leder inte bara till sämre livskvalitet för den enskilde individen utan även till ekonomiska kostnader för hälso- och sjukvården samt samhället som helhet.
Orsakerna är många till att det ser ut så här är flera. Pandemin och all den tid vi behövde tillbringa hemma medförde att många människor rörde på sig mindre, vilket var negativt både fysiskt och psykiskt. Möjligheterna att utföra och tillgången till fysisk aktivitet skiljer sig också markant mellan olika länder och samhällen.
Kostnaden för fysisk inaktivitet
De ekonomiska kostnaderna för fysisk inaktivitet är stora. Det beräknas att nästan 500 miljoner människor kommer att drabbas av livsstilssjukdomar mellan 2020 och 2030. Behandlingskostnaden för dessa kommer att landa på runt 300 miljarder dollar (ca 27 miljarder dollar per år) om ingen förändring sker. En stor del av sjukdomsfallen kommer att vara relaterade till högt blodtryck (47 %) och depression (43 %). 70 % av fallen kommer att finnas i världens rikare länder.
Och förutom de faktiska ekonomiska kostnaderna kommer dessa sjukdomar som sagt också att leda till minskat välmående och lidande för människor. Det finns med andra ord mycket att vinna, utifrån flera olika aspekter, om vi börjar röra på oss mer.
Vilka hälsofrämjande åtgärder har hittills genomförts?
Enligt rapporten är det endast två av rekommendationerna i WHO:s globala handlingsplan för fysisk aktivitet som implementerats av mer än tre fjärdedelar av alla världens länder. Den första är mätningen den fysiska aktiviteten bland vuxna, ungdomar och barn och den andra är att skapa nationella standarder för säkra trafikmiljöer, exempelvis vägkorsningar för fotgängare och cyklister.
Nio av GAPPA-rekommendationerna har genomförts av en halv till två tredjedelar av länderna medan de resterande rekommendationerna har genomförts av mindre än hälften. Det finns med andra ord en hel del förbättringspotential – för vissa länder mer än andra. Att det är så pass ojämnt i genomförandet skapar tyvärr stora orättvisor mellan människor.
Från svenskt håll är det Folkhälsomyndigheten, i sin roll som nationell samordnande myndighet för fysisk aktivitet, som deltagit i revideringen av WHO:s handlingsplan. Myndigheten har även ingått i ett nordiskt samarbete för att översätta WHO:s riktlinjer till nordiska förhållanden.
Våren 2021 lanserade de för första gången svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat långvarigt sittande. Tanken är att Folkhälsomyndighetens riktlinjer ska fungera som stöd för verksamheter som arbetar med fysisk aktivitet, till exempel hälso- och sjukvården och skolan. Riktlinjerna ska öka medvetenheten om hur viktigt det är för hälsan med fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Dessutom ska de synliggöra faktorer som kan främja respektive begränsa människors möjligheter att vara fysiskt aktiva.
Hur du ökar din fysiska aktivitet
Som synes visar Världshälsoorganisationens rapport om hur det står till med den fysiska aktiviteten runtom i världen att det är mycket arbete som återstår för att skapa en bättre hälsa hos vår planets invånare. Men du har alla möjligheter att gå i täten genom att öka din fysiska aktivitet. Bli en viktig del av gruppen som faktiskt uppfyller WHO:s rekommendationer, det vill säga rör på sig tillräckligt mycket i vardagen. Genom att du satsar på din hälsa kan du visa vägen för andra så att gruppen inaktiva minskar.
Det finns många sätt att öka sin fysiska aktivitet, men för dig som är ovan vid träning är en bra strategi att börja med promenader, gärna raska sådana. Då riskerar du inte att gå ut alltför hårt alltför snabbt, vilket ofta leder till skador, och kan skapa ett långsiktigt hållbart resultat. Efter hand kan du sedan trappa upp motionen och rörelsen steg för steg utifrån dina förutsättningar. Kanske nöjer du dig med snabba promenader, kanske resulterar din träningssatsning i att du slutar som maratonlöpare. Oavsett – det viktiga är att börja.
Att träna tillsammans med andra ökar också motivationen och ett av de enklaste sätten att hitta en inspirerande träningsgemenskap är appar som Joina. Där kan du gå med i digitala grupper och få stöd och pepp när och var du vill.
Låt oss tillsammans öka vår fysiska aktivitet och dra vårt strå till stacken för att WHO:s nästa statusrapport för den fysiska aktiviteten visar på en förbättrad hälsa i hela världen!
